Hur kultursamarbeten skiljer sig åt mellan Sverige och Tyskland och vad vi kan lära av varandra

Dr. Arend Oetker, en av Tysklands främsta industri- och kulturprofiler, är i Sverige för att inviga utställningen ars viva. I samband med detta anordnade Tysk-Svenska Handelskammaren igår ett seminarium för att diskutera hur kulturen och näringslivet samarbetar i de två länderna. Kultur & Näringslivs Erica Smeds var ombedd att ge publiken en analys av hur området utvecklas i Sverige, innan en panel beståendes av Olof Persson, tidigare VD för Volvo och ordförande för Tysk-Svenska Handelskammaren, Maria Pellborn, ansvarig för SEB:s kultursamarbeten, Sara Arrhenius, museichef på Bonniers Konsthall, och Michael Thoss, chef för Allianz Kulturstiftung i Tyskland, diskuterade ämnet vidare. Dr. Oetker menade att han "never ever" har ställt sig själv frågan om huruvida hans kultursatsningar ger tillräcklig avkastning eller inte, "I get much more from the artists that I support than I give them." Samtidigt går den svenska utvecklingen mot allt mer affärsmässiga satsningar.

Dr. Arend Oetker är bland annat VD för Dr. Arend Oetker Holding GmbH & Co. KG och hedersordförande i styrelsen för livsmedelsföretaget Hero AG (som bland annat äger svenska Semper). Dessutom sitter han i styrelsen för det tyska industriförbundets organisation för kulturfrämjande, Kulturkreis der deutschen Wirtschaft im BDI e.V, och i många år har den framgångsrika företagaren engagerat sig privat som mecenat och stött många olika kulturella projekt och organisationer. Vad han får ut av att stötta kulturen är enligt honom själv kreativitet och innovation, både personligen och för sina medarbetare.

- A spirit of curiosity, something new and creativity. Art is a tool for it.

Som exempel på när kreativiteten och innovationen behövs berättade han om den känsla för form och färger som behövs vid designen av Semper-förpackningar, vilken han ofta är högst involverad i personligen.

Medan Sverige har haft en lång tradition av att staten tar hand om samhällets behov, däribland kulturen, har Tysklands näringsliv och stiftelser istället tagit och fortsätter att ta ett stort ansvar för kulturen. Antalet kulturella stiftelser i Tyskland stagnerar dock, menade Michael Thoss, samtidigt som deras roll blir allt viktigare då de fortsatt står för en stor andel av kulturfinansieringen.

Bonnier Konsthall skapades utifrån en stiftelse och finansieras idag i huvudsak av Bonnier-familjen, men för att kunna göra det man vill och ta ut svängarna mer behöver man ytterligare finansiering. Konsthallen söker därför samarbeten med näringslivet, främst sådana som kan innebära ett utbyte av kunskap och kompetens, och går bara in i affärsmässiga samarbeten med företag som delar deras kärnvärden. När kvällens moderator ställde en fråga om det finns en rädsla för att sälja sig svarade Sara Arrhenius att det alltid finns en risk på en generell nivå, som kan uppstå på grund av att kulturen är väldigt villig att ge och dela med sig och därför ger mycket utan att alltid förstå värdet av det.

Maria Pellborn anser att nyckeln till lyckade kultursamarbeten är att ha ett samarbete där parterna kan diskutera ordentligt med varandra.

- It's important to dance with your partner, menade hon.

SEB försöker därför ha nära relationer till sina samarbetspartners och inte nödvändigtvis vara bundna till strikta avtal, utan istället ge utrymme för kreativitet. Dessutom satsar de allt mer på att samarbeta med kulturen istället för idrotten. En av anledningarna till det är att en viktig aspekt för SEB:s engagemang är att de bidrar till intern stolthet hos medarbetarna, vilket de upplever som svårare att skapa kring idrottssamarbeten än deras sociala och kulturella samarbeten. Idrottssponsring är också särskilt lämpligt i fråga om exponering, vilket gör att SEB inte överväger det såvida de inte har ett specifikt problem med att synas, vilket de idag inte har.

- Sports per se is a great platform for exposure, but whether it will develop your brand or not depends a lot on what industry you're in, fyllde Olof Persson i.

Olikt i Sverige där idrottens andel av den så kallade sponsorkakan sakta men säkert minskar ökar istället idrottens andel i Tyskland, särskilt satsningar på lagsporter, vilket Michael Thoss tror kan vara en symbol för behovet av nya gemenskaper.

Under tiden som Olof Persson satt som VD för Volvo upplevde han att frågan om kultursamarbeten blev allt viktigare och mer affärsmässig. Framöver önskar han dock att man fann allt mer hållbara lösningar, istället för att satsa på enskilda program eller projekt. Med andra ord långsiktiga win-win-samarbeten, precis som vi på föreningen kämpar för.

Olof resonerade även kring hur det har funnits en tradition i Sverige av att kulturen och konsten ska vara självständig (inte förrän år 2009 togs det politiska målet om att vi skulle "skydda kulturen från de negativa effekterna av kommersialism" bort), samtidigt som kulturen och konsten både vill och måste synas i allmänhetens ögon. Han nämnde Orrefors Kosta Boda AB som ett bra exempel på där näringsliv och konsten möts, vilket han menar sker mer naturligt idag då industridesign blir allt vanligare.

- I see so much opportunities to link in a natural way.

Sara Arrhenius tog även upp att de mer avancerade formerna av kultur troligtvis är de som behöver mest stöd, då de inte är de mest kommersiella men ändock de som i allra högsta grad bidrar till innovation. Sådan typ av konst och kultur behöver utrymme att försöka och misslyckas och når inte alltid en stor publik från första början, och har därför svårare att klara sig utan stöd från andra håll, menade hon.

Skrivet av: Erica Smeds